En elbil är ett fordon som enbart drivs av en eller flera elmotorer. Vanligen menar man en batterielbil (BEV, battery electric vehicle), alltså en bil vars batterier laddas från en extern elkälla, i regel elnätet. Elbilar har på kort tid gått från nischprodukt till ett vanligt val för många bilköpare. Här går vi igenom elbilens historia, räckvidd, laddning, säkerhet och miljöpåverkan utifrån svenska Wikipedia.
Olika typer av elbilar
En batterielbils egenskaper beror till stor del på batterierna. Stor batterikapacitet ger lång räckvidd men kan också innebära större klimatpåverkan, högre kostnad, längre laddningstid och en tyngre bil. Den vanligaste batteritypen är litiumjonackumulatorer.
En bränslecellsbil är också en elbil, men där omvandlas vätgas till elektricitet i bilen. Bränsleceller väger mindre än batterier men är dyrare. Hybridbilar och laddhybrider kombinerar däremot eldrift med en förbränningsmotor och räknas inte som rena elbilar.
En lång historia
Elbilen är äldre än många tror. En elektrisk vagn konstruerades redan 1842 i Edinburgh, och 1881 byggde fransmannen Nicolas-Jules Raffard en fullt driftduglig elektrisk vagn som sattes i trafik i Paris. Den första elbilen i USA byggdes 1891 av William Morrison, och kring sekelskiftet startade flera amerikanska tillverkare produktion.
Svagheten var den korta räckvidden – 30–40 kilometer på sämre vägar – samt tunga och dyra batterier som på lättare bilar kunde väga 225–275 kilo. När bensinbilarna blev mer driftsäkra förlorade elbilarna sin popularitet. Först med moderna litiumjonbatterier, som producerats kommersiellt sedan 1990-talet, tog utvecklingen fart igen. Från 2035 är det inom EU otillåtet att sälja nya bilar med förbränningsmotorer, inklusive hybridbilar.
Räckvidd
Räckvidden beror på hur mycket energi (kWh) som ryms i batteriet och på bilens energiåtgång, som främst påverkas av hastigheten men också av backar, luft- och rullmotstånd. Kyla minskar räckvidden eftersom batteriets inre motstånd ökar, och snö eller slask ökar rullmotståndet. Elförbrukningen för privata elbilar anges generellt till 0,14–0,25 kWh per kilometer. Räckvidden anges numera enligt testproceduren WLTP – exempelvis upp till 485 km för Kia e-Niro och upp till 560 km för Tesla Model 3.
Laddning hemma och på resan
Normalladdning (AC-laddning) sker via bilens inbyggda laddare, oftast hemma, på jobbet eller vid längre besök. Den vanligaste kontakten på nya elbilar är typ 2, som finns för både enfas och trefas. Ett räkneexempel från Wikipedia: en bil som körts 10 mil och drar 2 kWh/mil behöver 20 kWh. Med 16 A trefasladdning (11 kW) tar det cirka 2 timmar, och med ett elpris på 1,50 kr/kWh blir kostnaden 3 kr/mil.
Snabbladdning är likströmsladdning med minst 22 kW, oftast mellan 50 och 350 kW, via CCS- eller Chademo-kontakter. Över 80 procents laddnivå laddar de flesta bilar långsammare, så på långresa kan det löna sig att stanna oftare. En resa Stockholm–Göteborg med en modern elbil med omkring 60 kWh batteri klaras med ett laddstopp, som med 120 kW kan ta cirka 13 minuter.
Säkerhet vid laddning
Elsäkerhetsverket rekommenderar en laddbox med typ 2-kontaktdon och en jordfelsbrytare typ B, installerad av en behörig elektriker. Om man laddar från ett vanligt vägguttag rekommenderas att strömmen begränsas till 8–10 ampere, och förlängningssladdar avråds. Bränder i elbilar inträffar mycket sällan.
Körupplevelse och ljud
Elmotorn har högt vridmoment redan vid låga varvtal, vilket ger snabb acceleration utan växlar, och batteriet ger låg tyngdpunkt. Eftersom elbilar är tysta måste nya fordon som registreras inom EU efter 1 juli 2021 ha ett akustiskt varningssystem (AVAS) som ger ifrån sig minst 56 dBA under 20 km/h.
Miljö och klimat
Elbilar släpper inte ut sotpartiklar, kolmonoxid eller kväveoxider vid körning, vilket kan förbättra luften i städer. Partiklar från bromsar, däck och vägbana minskar dock inte. En bensin- eller dieselbil släpper ut cirka 2,5 kg CO2 per liter bränsle. En elbil som förbrukar 1,5 kWh/mil och laddas med genomsnittlig svensk el orsakar cirka 0,015 kg CO2/mil, jämfört med 0,41 kg/mil med genomsnittlig europeisk el. Tillverkningen av batterier har dock historiskt gett stora utsläpp.